763 km i Israel

Efter Ramadan var det ett par helgdagar så vi har varit lediga en vecka från skolan.

Tisdag.
Jag började min ledighet med att åkta till Döda Havet. Det är alltid lika skoj å ligga där å flyta. Å nu har jag badat både på Väst Banken (Palestina) och på Öst Banken (Jordan). Skillnaden är att på Väst Banken hänger det runt beväpnade soldater som passar på att dricka bärs å ragga på internationella brudar i bikini när deras Comander inte är i närheten.

Torsdag.
Jag, Lovisa (SWE), Hana (ESP), Micaela (AUS) och Omar (USA) hyrde en bil och drog på en road tripp i Israel. För att göra en lång resa kort började vi med lunch på stranden i Jaffa, Old City of Tel Aviv.

Omar och Lovisa efter ett dopp i Medelhavet.

Innan solen hade gått ner hade vi tagit oss en bit norrut till hamnstaden Haifa. Eftersom vi är fattiga studenter hyrde vi ett rum för fyra personer på Port In Hostel och åt middag på en Kina restaurang. Efteråt synkade vi upp med våra vänner som åkte i vad vi kom att kalla den norska bilen (även om Gabriel är från Tyskland).

3 av 4 från den norska bilen (Rikki, Nicolai och Cecile)
samt Lovisa och Hana at "The Garden" i Haifa

Fredag.
Efter en natt i skarven mellan Lovisas och Omars madrasser började vi fredagen med att gå en guidad tur genom The Bahá'i Gardens.

The Bahá'i Gardens med Haifa i bakgrunden.


Omar, Lovisa och Nicolai, Gabriel och Cecile

Med respekt för denna heliga plats fick vi (kvinnorna) inte visa våra axlar eller knän men den turistgrupp som tydligen hade hyrt (!) en egen vakt (?) fick gladeligen traska runt med sin lilla k-pis på axeln. "It's for your safety but mostly for show", svarade vår guide när jag frågade varför.

Inte helt tydligt om han är turist eller säkerhetsvakt.

En kaffe senare och vi åkte till Nasaret. Efter mitt besök i Betlehem här om veckan började mitt liv kännas som en pilgrimsresa. Vi spenderade dock mest tid med att äta och att shoppa och mindre tid i den kyrkan som byggts upp rund den plats där Ängeln Gabriel ska ha kom ner till jorden för att berätta för Maria att hon hade en bulle i ugnen, bakad av Gud.


När vi ändå var i gasen passade vi på att svänga förbi Tiberias som ligger vid Gennesarets Sjö. Planen var att endast stanna, ta kort och spendera natten i Safad men verkligheten fick oss att åka tillbaks.

I dessa berg har det hänt en hel del balla grejer.
Se Bibeln för detaljer.

Efter mörkrets inbrott körde vi in den gamla bergsbyn Safad och den var spökligt tom. Alla affärer var igenbommade och vi mötte inga bilar. Det enda vi såg var enstaka grupper av människor som gick på de svagt upplysta gatorna, iklädda sjalar och långa kjolar eller mörka rockar och höga hattar. Kändes lite som en dålig skräckfilm å jag väntade bara på att de skulle mobilisera sig och attackera vår bil. Anledningen till denna folktomhet var att den här fd. arabiska byn nu är bebodd av ortodoxa judar och vi körde rakt in i deras Sabbat. Den dag då de enligt Bibeln inte ska utföra några som helst aktiviteter. Allra minst kör bil. Så vår lilla hyrbil var den enda som cirkulerade runt på de mörka gatorna i tappra försöka hitta vårt hostel.

Safad är den by där Hanas pappa är född och uppvuxen men som hans familj var tvungna att fly ifrån 1948 och som de inte har kunnat återvända till sedan dess. Hon har ingen släkt kvar där och i det hus där hennes familj en gång bodde, bor det nu Israeler.
Hon tyckte att det var oerhört obehagligt att vara där och Omar, vars föräldrar kommer från Marocko var inte heller helt förtjust att sova över i en by där araber blivit bortkörda. Så vi åkte tillbaks till Tiberias, checkade in på samma hostel som de i den norska bilen och satte oss på en restaurang vid sjön och drack öl.

Hana vet fortfarande inte vad hon ska säga till sin pappa eller hur hon ska berätta för honom hur det nu är i hans hemby.

Lördag.
Vi körde upp till the Golden Hights. När vi passerade över Jordan River insåg jag, i all min okunskap, att Israel har inte bara tagit land från Palestina. För att komma åt viktiga vattenkällor och höga berg för Israelerna att semestra i har de även ockuperat land från Syren.

En sönderskjuten moské i fd Syrien

Efter att ha vinkat till Libanon begav vi oss väster ut till kusten igen och den gamla korsfarara staden Akka. Jag var vid det här laget helt slut å längtade bara hem till min säng. Får kanske skylla mig själv lite eftersom jag hade tagit beslutet att vara den enda chauffören av hyrbilen. Lite för att jag litar mest till min egna exemplariska bilkörning. Så trött som ett as kom vi till en stad där det var någon slags festival med människor, barn, hästar, ballonger och hög musik. Vi åt, drack en kaffe, tog ett par kort och började sen vår mödosamma resa hem till Jerusalem.


Efter en helvetes jobbig bilkörning med avspärrningar, bilolyckor (inte vi) och någon felkörning (jag) kom vi kl 23 tillbaks till Jerusalem. Eftersom bussarna till Ramallah hade slutat gå tog vi den norska bilen i handen och inackorderade oss alla på ett hostel vid Jaffa Gate. Vi gick ner på den sköna baren i den blå gränden och avslutade vår 763 km långa road tripp med att dricka Taybeh (Palestinsk öl) och håna Norge som bara hade avverkat 760 km.

Omar, Hana, Lovisa, Micaela och bilen strax innan Lovisa
sätter sig på en geting å hela hennes ben domnar bort.
Men de är en helt annan historia.