Röda vita rosen

Ibland känns den här konflikten som att ett gäng högstadieungar leker röda vita rosen och Land och rike (du vet när man har ritar upp land i en sandlåda, kastar en pinne å tar så mke land man kan från den andra).

- Men ni får inte vara här.
- Meh, det får vi visst. Man får bo vart man vill.
- Men asså vi bor ju här.
- Men en as gammal bok säger att vi får bo här.
- Men lägg av då.
- Okej om ni bor där, så bor vi här. Ska bara dra en sträck.
- Meh, det där är ju mitt.
- Muckar du eller? Akta så att jag inte ringer min brorsa å hans polare.

Här om dagen följde jag med Stop the Wall Campaing för att hjälpa en palestinsk familj att plocka oliver på deras mark som ligger nära en bosättning. På tok för nära tyckte bosättarna så dagen innan deklarerade militären området som en militärzon.
Bakgrunden till det hela är att bosättare, i en aktion att ta mer mark i från Palestina, clemade denna kulle som tillhör en palestinsk bonde genom att hänga på hans mark. Enligt lag får palestinier inte vistas närmre än typ 20 m från en bosättare. Så när bonden kom för att skörda sina oliver blev han bortkörd av militären som var där för att skydda bosättarna. Någonstans i allt detta deklarerades marken som militärzon. Vilket i praktiken ska betyda att ingen får beträda området men det var bara markägaren som blev bortkörd.

Sara tyckte inte att militärens förklaring till den utropade
militärzonen var helt logisk.

Så när vi kom till kullen var det värsta medieuppbådet. För första gången i mitt liv var jag på samma plats som världspressens utrikeskorrar (CNN, BBC, AFP, AL Jazeera osv).


Tänk dig så här. En familj med utländsk härkomst slår upp ett tält vid en sjö, i en glänta i de småländska skogarna.
Inga konstigheter tänker du. Turister som gillar att ta del av den svenska allemansrätten.
Men så vill familjen stanna lite längre så det bygger sig ett litet skjul som sedan blir ett hus. Tyskar köper sommarstugor i Sverige hela tiden så vad är grejen?
Jo, tricket är att familjen nu hävdar att marken där huset står på och den närliggande sjön tillhör det land där familjen kommer ifrån. Vi hade ju inte tyckt att det hade varit tippen toppen så som skydd från oss svenskar tar de inte bara in militärstyrkor från sitt helmand, de bygger sig även en 8 meter hög betongmur en bra bit bort från huset och runt sjön.
Här någonstans hade förhoppningsvis de svenska myndigheterna börjat anat oråd och vidtagit åtgärder. Men i brist på ett fungerande styre har familjen redan bjudit in sina polare som just nu bygger sig ett eget rött hus med vita knutar vid en annan sjö.

I dag finns det ca 130 bosättningar i Palestina.


Denna dag hände dock inte mke mer än att de upprörda bönder sjöng i kör för sin rätt till sitt land. Inga rubber bullets eller tårgas. När militären tröttnade på oss journalister (ja, jag räknade mig till dem he he) och aktivister började de fösa oss ner för kullen och ut ur militärzonen.




Allt gick väldigt lugnt till och militären försökte ha tålamod och vara vänliga mot oss men var inte nöjda förrän vi var ute på vägen och rörde oss bort från kullen. Jag var lugn så länge CNN var kvar.





För att fullfölja vårt uppdrag tyckte organisationen att vi skulle hjälpa en annan familj med deras skörd så vi gick ner i den närliggande dalen. Det hela var i min mening inte så lyckat för så fort militären såg att vi gick ner rörde de sig mot samma plats.


Den stackars familjen som i lugn och ro hade plockade sina små oliver blev fullständigt överbemannade av volontärer. En stund senare kom även militären som hotade med att konfiskera familjens mark om vi inte försvann. Så då gick vi tillbaks till vår buss medan bosättare passerade oss i tutande bilar och gav oss fingret.

Och bonden som ägde marken på kullen som blivit militärzon, han blev senare arresterad.